Hundraåttiofem

Det kändes riktigt konstigt men samtidigt så skönt att M inte satte en spruta i benet på mig imorse. Detta har han gjort varje morgon sen den 11de februari då vi gick in i vecka tjugo i graviditeten. Har aldrig varit särskilt glad för sprutor (har skrivit om nervositeten inför sprutorna här) därför är det riktigt skönt att nu blicka tillbaka och inse att vi faktiskt klarade det. Vi klarade att sätta 185 (!) sprutor i mitt ben! Inget vidare snyggt blåmärke man ligger inne med nu men det var det ju värt för att jag och Jessica skulle må så bra som möjligt.
 
Vackra gul/gröna blåmärken!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback