Lördagsgott

Äntligen lördag och efter ett morgonpass på gymmet är vi nu på väg ner till barnens kusiner eftersom det är dags för Me&I-party. Det blir som vanligt svägerskans populära brunch när vi kommer fram och sen stannar vi även på middag då hon lovat bjuda på något nytt. Spännande! Förra lördagen åt vi också ganska god mat då jag slängde ihop lite plockmat såsom minipizzor, bruschetta och briefyllda crustader med hjortronsylt när vi hade både barnens faster och moster på besök. Vi avslutade middagen med hallonpannacotta och chokladdoppade jordgubbar innan vi spelade sällskapsspel och åt lösgodis. En riktigt bra lördag helt enkelt! 
 
Plockmat med hallonpannacotta och chokladdoppade jordgubbar som avslutning!

Me&I-favoriter

Me&I är det svenska företag som gör himla fina barn- och vuxenkläder med otroligt hög kvalité. Kläderna är så mjuka och sköna och har en väldigt skön passform samtidigt som dem sitter väldigt snyggt. Dessa kläder handlar man (mestadels) på home-party tillsammans med andra som också är glada i att shoppa och varje vår/höst släpper dem en helt ny kollektion. Just idag har dem släpt årets första kollektion så ni kan ju gissa om jag längtar till på lördag när jag ska på party hos svägerskan där jag alltså kan känna, klämma och prova en massa nya fina kläder. Just till mig själv har jag hittat många fina plagg men vill prova dem innan jag bestämmer mig. Däremot har jag nog bestämt mig för att handla dessa helt bådarande plagg till barnen. Riktiga favoriter!
Båda tröjorna och båda byxorna till Samuel samt klänningen och tunikan till Jessica står högt upp på önskelistan. Hoppas bara att det är lika fint i verkligheten!

Livet går vidare

Det har idag redan gått en hel vecka sedan vi lät Ida somna in och självklart har det varit tufft men både jag och min familj har gått vidare även om det fortfarande gör ont när man plötsligt slås av faktan att hon inte längre finns. Att hon inte längre kommer och vill bli klappad när man sitter i soffan, påminner en om att det är dags att gå ut eller välkomnar en in i badrummet där hon oftast låg eftersom det var det svalaste (och lugnaste) rummet i hela huset. I tre dagar var jag helt otröstlig men livet går ju faktiskt vidare och med barn i huset går man nog vidare lite snabbare än om man inte haft någon som busar, leker och testar ens tålamod stup i kvarten.
 
Att besvara Jessicas frågor om Ida har varit bland det jobbigaste då jag vet hur mycket dem älskade varandra! ♥
 
Självklart har vi börjat disskutera om vi ska välkomna en ny hund till familjen och varje dag funderar jag på för- och nackdelar med att ha hund. Just nu är det dock bara i diskussionsfas eftersom vi för tillfället fokuserar på husbygget och att banken satte lite press på oss då dem helst vill att huset ska vara färdigt typ nästa månad. Jo men eller hur?! Någon som kan trolla?

♥ IDA ♥

En liten fluffig hårboll!
 
En höstdag 2005, när jag kom hem från skolan, stod ytterdörren på glänt och en liten hårboll stack ut sin svarta lilla nos. Där stod nämligen mamma med en liten hundvalp som hon och pappa hade varit och köpt i smyg. Familjens andra hund fick namnet Ida och var det absolut sötaste jag sett. Att mamma och pappa sen berättade att hon var min och skulle få flytta med mig när jag flyttade hemifrån gjorde mig såklart överlycklig och redan från första dag var hon och jag bästa vänner. Tillsammans med M såg jag henne växa upp och bli en väldigt fin men stor shetland sheepdog som hade ett lugnt temperament samtidigt som hon var väldigt smart, pigg och alert. Snabbt märkte vi även att hon var en gottegris, kelgris och mammagris så det tog inte lång tid innan hon fick smeknamnet Grisen.
 
Åh mycket var vi med om, jag och Grisen! Redan under hennes första år hade vi hunnit med tre utställningstävlingar där hon på två av dem tog första pris för sitt otroligt vackra utseende. Vi började även så smått träna agility med några hemmagjorda hinder eftersom det var bland det bästa hon visste. Dock var hon nästan lika glad i bilar och att jaga dem medan hon skällde ut dem hände mer ofta än sällan. Oftast hann hon ju aldrig ikapp dem men jag minns den gång hon, jag och mamma var ute på en skogsväg och promenerade när det plötsligt kom en bil och Ida slet sig från kopplet. Hon sprang rakt mot bilen och hamnade under det högra framhjulet så att både mage, revben och svans blev överkörda. Bilen stannade inte utan bara fortsatte och köra och jag minns hur jag sen bar hem en gnällande Ida som hade förlorat en bit av svansen och därför blödde ner hela mig och hela sig själv. Efter en akut tur till djursjukhuset konstaterades det efter röntgen att varken revben eller några organ var skadade så det hela slutade "bara" med att svansen blev några centimeter kortare.
 
Vad gör några centimeter på svansen när man är så fin i övrigt?!
 
Så utöver den lilla incidenten med överkörningen var mitt och Idas liv verkligen toppen! Hon och M blev nästan lika bra vänner som vi var och det hände rätt ofta att hon hellre låg vid honom än vid mig när vi t.ex. kollade film. Men sen kom den där dagen då Ida hade hunnit fylla två och mamma hade tagit henne till veterinären för en rutinkontroll eftersom mamma så småningom skulle ta valpar på henne då hon ingick i mamma och pappas kennel. Tyvärr visade det sig att hon hade ett blåsljud på hjärtat så det fanns ingen möjlighet att hon skulle kunna få några valpar. Mamma och pappa tog det svåra beslutet att hon därför skulle säljas och hela min värld rasade samman. Jag minns hur arg, ledsen och besviken jag var och att jag därför inte pratade med dem på flera dagar. Jag bara grät och grät men la samtidigt all min vakna tid på att umgås med Ida fram tills dess att mamma hade hittat en köpare. Dessvärre tog det inte så lång tid så strax därefter flyttade hon upp till Stockholm och jag trodde att jag hade sett det sista av Ida. 
 
Så gick åren och jag och M flyttade till huset januari 2009 utan en tanke på att skaffa hund. Men så ringde mamma en dag och frågade om jag möjligtvis hade tid att komma och hälsa på. När jag sen några timmar senare klev innanför dörren hemma hos mamma och pappa bad mamma mig att inte skratta när jag kom in i köket. Nyfiket gick jag in i köket och möttes av en så saknad men väldigt tjock Ida. Hennes ägare hade flyttat från Stockholm och bodde nu istället i Skåne så mamma hade hälsat på dem och till sin fasa upptäckt hur överviktig Ida blivit då dem förmodligen inte motionerat henne över huvudtaget. Hon hade frågat om hon fick köpa tillbaka henne samt varit och kontrollerat henne hos en veterinär som konstaterat att blåsljudet på hjärtat var borta, trots att den tidigare veterinären sagt att det inte kunde försvinna. Om vi lovade att vi skulle få henne i form igen samt att mamma fick ta valpar på henne när hon inte längre var överviktig skulle hon få flytta hem till oss.
 
Så sagt och gjort bodde Ida hos oss knappt en månad efter det att mamma hade köpt tillbaka henne och med en gång satte vi igång med dietfoder samt långa och raska promenader så innan vi visste ordet av var hon tillbaka i toppform och mådde nog bättre än någonsin. Därför parade mamma också henne strax därefter men tyvärr resulterade den dräktigheten med ett kejsarsnitt då Idas vatten gått för tidigt och att den enda valpen tyvärr inte klarade sig. Då grät jag också i flera dagar men efter att ha begravt lilla Frida som vi döpte henne till var jag ju ändå glad över att Ida ändå hade klarat operationen. Tyvärr var hon dock tillbaka på operationsbordet strax därefter då hon i samband med kejsarsnittet hade fått något problem med livmodern och därför beslutade vi att plocka bort den. Så helt plötsligt var hon istället bara en sällskapshund, men hon var vår sällskapshund!
 
Glad i att springa så att bo ute på landet med oss var toppen!
 
Åren därpå fortsatte jag och Ida med våra långa promenader och hon fortsatte vara den där härliga och spralliga hunden som vi lärt känna när hon bara var en liten valp. Vi tog tag i agilityn igen, fick henne att sluta intressera sig för bilar och hon fortsatte vara i toppfom. När jag började arbeta följde hon med M på jobbet och när Jessica kom var hon världens bästa och snällaste vakthund som genast kom och hämtade oss om Jessica skulle gnälla till inne i sovrummet. Ja allting var verkligen frid och fröjd fram till förra året då hon började krångla med maten. Att hon slutade äta förvånade verkligen då hon alltid hade älskat mat och glupskade snabbare än snabbast i sig den. Strax därefter upptäcktes även att hon hade problem med två tänder så vi misstänkte ju att det var därför hon slutat äta. Men så plötsligt började hon äta igen och vi tänkte att det hela förmodligen bara var en engångshändelse. Men så slutade hon efter ett tag att äta igen och intresset för mat kom och gick väldigt i perioder. Sakta men säkert började hon tappa i vikt och det var först i slutet på förra året som vi insåg hur allvarligt det var eftersom hon magrat ordentligt och därför inte längre orkade med att gå ut på promenader.
 
Intresset för mat minskade ytterligare samtidigt som hennes andedräkt blev sämre och sämre och innan vi visste ordet av fick vi inte i henne något annat än vår mat. Så förra veckan när hon slutade äta helt, både sin egen men även vår mat, insåg vi vart det hela vart på väg och försökte allt vad vi kunde för att få henne att äta några korvbitar. Förgäves fortsatte vi men när hon i söndags inte ens ville gå ut och kissa bröt jag ihop fullständigt och insåg att slutet var nära. Hela söndagen satt jag sen och kramade henne samtidigt som jag grät hennes päls alldeles blöt. Så igår, måndag, åkte vi med henne till veterinären för att få reda på att hennes munhälsa var jättedålig då nästintill alla tänder var infekterade. Därav hennes dåliga andedräkt! Vi fick också reda på att där fanns tre alternativ; antingen så åkte vi vidare till en veterinär som hade röntgen så att dem kunde kolla om infektionen spridit sig till tandbenet, eller så stannade vi där och så sövde dem ner henne för att sen dra ut alla infekterade tänder och hoppas på att det inte spridit sig till tandbenet eftersom hela käken då skulle rasat ihop (om hon ens vaknat upp ur narkosen) eller helt enkelt det minst egoistiska men jobbigaste beslutet att låta henne somna in. Både jag och M hade ju märkt hur dåligt hon mådde så med tunga hjärtan bestämde vi oss för att återkomma idag klockan nio för att få slut på hennes lidande. 
 
Hela gårdagen och natten var sen fruktansvärt jobbig och både jag och M grät ikapp medan vi kramade Ida och försökte förklara för barnen, framförallt Jessica, att Ida var väldigt trött så att hon snart skulle få sova den djupaste sömnen av dem alla. När vi sen imorse vaknade av att Ida låg i badrummet och grät la sig både jag och M på golvet bredvid henne där vi sen låg och klappade henne och höll om henne innan det var dags att göra sig iordning. Vid åtta kom M&M för att ta hand om barnen och efter att Jessica kramat om Ida en sista gång var det dags att köra tillbaka till veterinären. Nästan hela vägen satt jag och M bara tysta för att försöka förbereda sig för något man egentligen inte alls kan förbereda sig för, att förlora en familjemedlem..
 
Besöket hos veterinären var såklart jobbigt men det hela gick fort och strax efter det att Ida tagit sina sista andetag körde vi tillbaka hem för att krama om våra barn. Hela dagen har både jag och M gråtit massvis medan Jessica såklart frågat varför vi varit så ledsna samt varför Ida låg inlindad i filtar i sin korg därute på trappen. Det är verkligen inte lätt att förklara något sådant här för ett barn men det lättar självklart upp att se hur hon inte är så påverkad av situationen som oss och därför kan fortsätta pussla, leka och skratta. Nu ikväll, när vi haft en grävmaskin här för att gräva en grop, kunde vi för sista gången krama om henne och säga farväl innan vi begravde henne i hennes korg tillsammans med en leksak, några godisar, en teckning Jessica och jag ritat samt en ängel som är identisk med den som ligger begraven med hennes dotter Frida.
 
Fyra mobilder från idag..
~ En "sovande" Ida inlindad i filtar ~ Leksak, godis, en teckning samt ängeln som hon nu har hos sig ~ Jessica kramar om Ida strax innan dess att vi åkte till veterinären ~ Idas fina gravplats med lykta och kors ~
 
Vi har alltså haft nästan tio fantastiskt fina år tillsammans med en fantastiskt fin hund som inte bara är älskad utav oss utan även av många andra. Att det tog slut så fort och ändå så pass tidigt är fruktansvärt jobbigt och både jag och M hoppas att hon inte hade så ont samt att hon förstår varför vi tog det beslut vi gjorde eftersom vi vägrade låta henne lida mer än hon möjligtvis gjort.  Ida, vi älskar dig så oerhört och du kommer föralltid att vara saknad! 

Daimglass

Nu har väl de flesta firat in helgen med något gott men om man som oss vill unna sig något extra gott på lördagen rekomenderar jag verkligen denna lättlagade glass som vi gjorde förra helgen. Receptet kommer, som många andra av mina favoritrecept, från Jenny och med en tillagningstid på under halvtimmen är det den perfekta efterrätten för oss som har lite sämre med tid. Enjoy!
 
Ingredienser
 
5 dl vispgrädde
1 burk kondenserad mjölk
1 burk karamelliserad mjölk
3 dubbeldaim
Knäckströssel
 
Gör så här
 
 Vispa grädden ordentligt och blanda därefter i en burk sötad kondenserad mjölk.
 
 Blanda sedan i daimen som finhackats.
 
 Rör ut den karamelliserad mjölken med lite grädde så att den blir lättare att jobba med.
 
Varva sedan den karamelliserade mjölken med gräddblandningen och toppa det hela med karamelliserad mjölk och knäcktrössel.
 
Glassen behöver sedan minst fyra timmar i frysen men bör plockas fram en liten stund (ca 15 minuter) innan den ska serveras så att den hinner tina lite. Godast då!

Bättre start

Första veckan tillbaka på förskolan för Jessicas del är nu över och det känns riktigt skönt att det gick bättre än vad vi trott. Sista veckan innan jullovet var det så himla jobbigt att lämna henne då hon var så fruktansvärt ledsen varje morgon när jag och Samuel skulle gå. I tisdags var det visserligen tårar inblandat vid lämning men igår och idag gick det bättre då hon gärna ville att jag skulle följa med henne in och "starta igång henne i lekandet" men accepterade läget när jag sen skulle gå. Nu ser vi fram emot nästa vecka men innan dess helg! Lunch samt bio med två av mina systrar står på schemat men eventuellt att jag och min familj även hinner med en runda till Ängelholm för att besöka Hembygdsparken och alla deras nya redskap. Jag och barnen var där i måndags för att avsluta jullovet med lek och bus så vi har ju egentligen redan smygtestat alla nyheter.
 
Avslutade vårt besök i Pytteskogen där Jessica skulle krama ALLA troll!

Ut med julen

Halvvägs in i veckan och tjugo dagar sedan jul så idag åkte det sista pyntet i form av en julstjärna och lite annat som lyst upp i mörkret. Normalt sett brukar jag städa bort allt som har med julen att göra redan någon dag efter nyår men i år har jag varken haft ork eller lust för att plocka bort allt. Det är ju faktiskt ganska mysigt när det lyser i alla fönster!
 
När vi nu ändå lägger julen bakom oss passar jag på att visa några juliga bilder på Samuel och här kan ni se liknande jag tog på hans storasyster under hennes första jul.

Städa, slappa och kolla volleyboll

Här hemma har det inte gått i många knop denna lata söndag! Jag har ju rätt ordentlig träningsvärk från att ha tränat både i fredags och lördags så bara att bära Samuel har ju varit kämpigt för mina stackars arm- och bröstmuskler. Men jag tog i alla fall tag i städningen medan barnen kollade på film/sov i förmiddags så att jag sen med gott samvete kunde spendera eftermiddagen i soffan eller lekandes med mina barn på golvet. Vi kollade även lite volleyboll i eftermiddags då vi streamade grandprix-finalen från Uppsala eftersom min syster och hennes EVS kämpade mot Halmstad/Hylte. Emellanåt utklassning och emellanåt en riktig rysare men efter en fem-settare slutade det hela med att guldet fick följa med Ängelholm hem. Duktiga tjejer!
 
Samuel tyckte nog också det var läge för en slappesöndag!

Tillbaka på banan

Nyfiken på vad vågen hade att säga gick jag imorse bara raka vägen ur sängen för att gå på toa innan jag klev upp på vågen. -3 kg sen förra lördagen så det märks att jag är tillbaka på rätt spår vad det gäller kosten. Har ju inte promenerat någonting denna vecka (har ju varit svinkallt!) så det är skönt att man ändå kan gå ner i vikt trots att man inte rört på sig någonting.
 
Men efter dagens frukost fick jag faktiskt rört på mig lite då vi hela familjen (förutom Samuel som var hos M&M) besökte Friskis & Svettis. Jessica och hennes pappa var på MiniRöris där man tillsammans med sitt barn följer en ledare och gör rörelser till musik. Nog någon dem kommer fortsätta med, kul! Medan dem gjorde detta körde jag styrketräning för armar, ben och mage samt sprang för första gången sen innan graviditeten med Samuel. Blev bara en kilometer men det är alltid något och samtidigt som det var tufft var det så grymt skönt att se att kroppen faktiskt klarade av det. Nu är det bara att fortsätta öka lite i taget så är jag snart tillbaka i löpspåret!
 
Tillbaka hemma blev det en ordentlig brunch innan M diskade undan medan Jessica pusslade och jag la Samuel för hans middagsvila. Nu är Jessica och M ute och skottar och eftersom jag är klar med kvällens efterrätt och Samuel fortfarande sover ska jag slänga mig på soffan med en bok och lite choklad. Det blir alltså en fortsatt lugn lördag här hemma!
 
Mig går det ingen nöd på!

Efter två plus är det minus som gäller!

När jag började på ViktVäktarna för snart 20 veckor sedan var mitt mål att gå raka vägen neråt och inte stöta på några plus på vägen mot min drömvikt. Detta gick ju såklart åt skogen på vägningen efter jul samt vägningen efter nyår, men det känns faktiskt helt ok. Om det är någon gång det är ok att vågen visar plus är det ju faktiskt efter jul- och nyårshelger då man ätit massor av god mat och unnat sig en hel del godis.
 
Men i måndags var det dags att ta tag i det igen så det godis (både köpt och hembakat) som var kvar i söndags när vi gick och la oss hamnade i soporna. Jag känner mig så pass väl att om det finns öppnat godis hemma (låter bli det om förpackningen är intakt) så går jag där och plockar med jämna mellanrum när jag är uttråkad, stressad eller helt enkelt bara sugen. Därför var det bäst att helt enkelt bara göra sig av med det!
 
Imorgon är det dags för vägning igen (väger mig alltid på lördagsmorgnar) och eftersom jag försökt äta så nyttigt som möjligt hoppas jag verkligen på ett bra resultat. Nu är det verkligen minus som gäller hela vägen in i mål - inga plus godkänns!
 
Då jag var ansvarig över godiset till julafton gjorde jag mariannetryffelklubbor (Rudolf med röda mulen), cornflakescrisp, bountykulor, trillingnötter, knäck med saffran och kokos samt mozartkulor med en touch av salt. Men detta är som sagt ett minne blott för nu siktar jag mot min drömvikt!

Barnens julklappar

Nallar, bilar, memory, duplo, tågbana, Bamseby, trätåg, dockor, Pippi-docka, kläder och pussel är en del av barnens julklappar från alla nära och kära som skämmer bort våra ögonstenar.
 
Ett berg av leksaker och kläder uppenbarade sig när barnen hade öppnat alla sina julklappar och nu två veckor senare har vi faktiskt hunnit leka med allting. Samuel är ju lite för liten för att visa vad han helst leker med men Jessica har hitills lekt mest med Bamsebyn, duplohuset samt alla sina pussel. Hon har verkligen börjat intressera sig för pussel igen då det är det första hon och gör på morgonen och bland det sista på kvällen innan det är dags att göra sig iordning för sängen.
 
Det största problemet med att barnen får så mycket fina saker är ju att vi inte bor särskilt stort (än..) så det är med att få plats med allt tog mig alla mellandagar och lite till att klura på. Men tack vare att Jessica fick en fin kista av sin moster i julklapp samt att jag vann en bokhylla i Lindas kulkalender löste vi det faktiskt ganska bra. Åh det ser inte ut som att vi bor i en liten trång leksaksbutik heller för allting är ganska undangömt. När det är städat vill säga..
 
Bra med förvaring krävs ju när man bor lite mindre!

Positivt överraskad

Det var väldigt väldigt längesen jag handlade något till mig själv på H&M men det är nog ännu längre sedan jag handlade något till barnen där. Den största anledningen är nog att jag inte blivit särskilt imponerad över deras kläder varken utseendemässigt eller kvalitémässigt. Men nu när dem släppte årets vår- och sommarkollektion till barnen blev jag verkligen positivt överraskad då jag tyckte dem hade mycket fint till Jessica. Om kvalitén är något förbättrad återstår och se, jag lär inte handla något utan att känna och klämma först så att man har ett hum om hur länge det kan tänkas hålla.
 
Eventuellt att här är några plagg som skulle kunna få flytta in i Jessicas garderob..

5 månader

Sitter stadigt i sin fina Bumbo-stol!
 
Samuel..
♥ ..använder nästan bara kläder i storlek 74.
♥ ..sitter kortare stunder (ca 10 sekunder) utan stöd.
♥ ..tycker inte att gröt är någon höjdare så det mesta åker ut igen.
♥ ..sitter lääänge i sin bumbo-stol så att han kan vara med och leka.
♥ ..sover gärna middag tre gånger om dagen, ungefär en timme i stöten.
♥ ..stoppar mer eller mindre allt i munnen och dreglar därför supermycket.
♥ ..sitter gärna med vid matbordet och är som gladast när storasyster sitter på sin plats mitt emot.
♥ ..skrattar med hela kroppen, speciellt med armarna som han lyfter och skakar när han blir riktigt glad.
♥ ..vill helst ammas till sömns men kan om han är riktigt trött somna bara man lägger honom i hans säng.

"Nyårslöfte"

Igår, den fjärde januari, var det exakt 2 1/2 år sedan vi blev föräldrar för första gången så vår lilla stora dotter fick helt och hållet välja vad vi skulle göra. Åh om hon får välja blir det givetvis utomhuslek så i fem minusgrader lekte vi i sandlådan, gungade och åkte rutschkana. Kallt var det men Jessica var nöjd så helt klart värt det! När vi sen kom in igen ville hon kolla film och det var väl egentligen det enda hon inte fick göra då vi sen nyår kör med skärmfria måndagar, det vill säga att dator, tv och iPad hålls avstängda. Jag låter till och med telefonen ligga kvar på nattduksbordet på morgonen och rör den bara om det möjligtvis skulle ringa. Istället läste vi böcker, la pussel och ritade - minst lika bra som att kolla på film.
 
Utomhuslek! ♥

Tillbaka till verkligheten

Både jul och nyår är för denna gång över och precis som för de flesta andra ska M tillbaka till jobbet imorgon. Jag och barnen håller oss dock hemma en vecka till eftersom vi tyckte det blev varken hackat eller malet om Jessica skulle gått på dagis. Normalt sett går hon ju tisdag till torsdag men eftersom onsdagen nu är röd skulle hon gått en dag för att sedan vara ledig en innan hon sen gick ännu en dag innan helgens tre lediga dagar. Så onödigt och bättre att då ha en hel vecka extra - vad vi ska hitta på får vi dock se!
 
En lycklig kille som nog är nöjd med sitt livs första julledighet!

Sista och första

Årets sista fest firade vi som sagt i Marieholm tillsammans med barnens kusiner, deras föräldrar och några vänner till dem. Vi träffades redan vid lunch för att äta smörgåstårta innan jag och svägerskan sen lagade två tre-rätters (en till vuxna och en till barn) till kvällen medan dem andra tog hand om barnen. När vi sen alla hade bytt om och gjort oss iordning åt vi massor av god mat och spelade ett dansspel Eric fått i julklapp i väntan på att de sista timmarna på 2015 skulle ta slut. 

Strax innan tolv gick vi alla ut för att skåla in det nya året i bubbel samt kolla på alla fina fyrverkerier. Det var inte så kallt men eftersom det småregnade lite stannade vi inte ute så länge utan gick istället in och åt frukt och snacks samt satt och pratade och spelade spel. Det var en lugn och trevlig nyårsafton som nog var vad vi alla behövde efter hösten och vinterns alla festligheter. Samuel höll sig vaken från och till fram till tolvslaget men efter det sov han som en stock medan Jessica höll sig vaken ända tills vi körde hem strax efter två. Tokstolla! Vägen hem var sen lite regnig och dimmig men det gick bra att köra och när vi tankat bilen i Helsingborg var det bara att köra raka spåret hem om man bortser från ett litet stopp hos M's syster för att hämta vår husnyckel då M glömt sina nycklar i Marieholm och mina låg hemma. Skönt att det ändå löste sig!
 
Fina flickor redo för en härlig kväll! Den ena med mer spring i benen än den andra som tyvärr blev sjuk och fick feber under kvällen..
 
Kvällens dukning samt förrätt som blev en jättegod bruschetta toppad med syltad lök!
 
Varmrätten till barnen blev pasta med köttbulle- och korvspett medan vi vuxna år helstekt ryggbiff med potatisgratäng, balsamicosås och lite blandade grönsaker. Till dessert åt vi chokladpannacotta medan barnen smaskade i sig glass med massa goda tillbehör.
 
Danstävling!
 
Gott nytt år!
 
 
Min fina svägerska och en massa gott hon gjort!
 
 Vill absolut inte sova men att vila huvudet på kudden ett par minuter kan ju vara skönt!
 
Ja det var årets sista fest och nu sitter vi istället i bilen på väg till årets första fest för att fira mina föräldrar som båda hunnit fylla år sen vi sågs i julas. Ha en trevlig lördagskväll!

Årsresumé 2015

Januari - Mars
För första gången i mitt liv varit sjukskriven - Shoppat i Ullared - Varit i ishallen så att Jessica kunde åka skridskor med sin moster - Gått på begravning - Berättat att vi vänta barn - Brunchat på IKEA - Varit på tjejkväll hos min syster - Lekt med kusinerna i Marieholm - Badat i badhuset - Bowlat med kollegor - Varit på barndop - Blivit totalt överraskad av min syster som bjöd med mig på spa och behandling - Sett vår sprallige lille Bebis på ultraljud - Rivit garage - Varit på Me&I-party hos svägerskan - Lekt med kompis till Jessica och hans mamma - Fyndat på Freeport i Kungsbacka - Firat min brors födelsedag med påskmiddag
 
April - Juni
Firat hela påsken samt min och M's 10-årsdag i Paris tillsammans med vår prinsessa - Varit på 55(25+30)-årsfest - Firat yngsta systerns födelsedag - Kollat volleyboll och firat att SM-guldet gick till min syster och hennes EVS - Varit på middag i Marieholm - Börjat bygga på huset tillsammans med M's syster och bror som under denna två-veckors-period bodde hos oss - Haft en riktig familjedag med lek på Båstads största lekplats - Varit på Me&I-party - Lekt massvis utomhus i den fina vädret - Gratulerat årets studenter - Firat en regnig men mysig midsommar - Varit på Förslövskarnevalen
 
Juli - September
Fotograferats av bästa Emelie - Lekt med barnens kusiner i Hembygdsparken - Firat vår 2-åring - Badat hemma i poolen - Lunchat med en kompis i Halmstad - Firat barnens äldsta kusin - Varit på tennisinvigning - Förberett för Bebis ankomst - Minisemestrat i Ronneby - Åkt tåg till Göteborg - Besökt Hantverksmässan - Badat på Malenbadet - Varit på Brasseveckan - Fött världens finaste Samuel - Firat vår sons ankomst ihop med släkt och vänner - Haft en familjedag i mysiga Helsingör - Bjudit hem på kräftskiva - Besökt Skånes djurpark - Lunchat på uteservering - Haft mina kusiner på besök - Gått tipspromenad och bidragit till barncancerfonden - Varit i en bebisbubbla - Shoppat - Lekt på stranden - Firat min 25-årsdag med en weekend i Köpenhamn
 
Oktober - December
Haft släkten hemma på 25-årsmiddag - Brunchat hos min syster - Sålt vår ena bil - Firat mannens 27-årsdag med släkt och kakbuffé - Varit på scrapbooking-träff med svärmor - Karvat pumpor - Lärt mig virka - Shoppat - Åkt sista turen med tåg över Hallandsåsen - Scrappat - Fyndat i Ullared - Varit på julmarknad - Döpt Samuel i Hovs kyrka - Julpyntat - Firat min mormor - Bakat pepparkakor med Jessica - Bjudit Samuel på hans första smakportion - Myst massor i Göteborg - Gjort julgodis - Firat jul både med min och M's släkt - Varit på 30-årsfest - Lunchat med M's bror och brorsbarn samt farfar och hans sambo - Smygstartat nyårsfirandet med M&M - Avslutat året i Marieholm med trevligt folk och otroligt god mat
 
Tack 2015 för ett himla bra år med massor av minnen i bagaget - nu blickar vi istället framåt mot 2016!