Off the road

På väg hem från spinningen idag körde jag samma gamla väg med samma gamla svängar. Men inte samma gamla isfläckar! Knappt fem kilometer hemifrån lyckades jag, förmodligen (allt gick så fort så jag vet inte hundra), träffa en av de där isfläckarna så jag och bilen landade, efter många försök att styra rätt på allt, i diket. Bilen spann och jag skakade! Skadade mig inte någonstans men chocken var extrem och jag visste inte vad jag skulle göra. Men precis som förra gången jag var med om en olycka i trafiken var telefonen det första som kom upp i mitt huvud så 10 minuter senare kom M och hjälpte mig. Han lyckades som tur var få bilen ur det snöfyllda diket så vi båda kunde köra försiktigt hem. Väl hemma var jag fortfarande lite chockad men det la sig ganska fort när man började tänka och prata om annat. Men ett bra sätt att bearbeta något obehagligt det är att dela med sig och berätta för andra därför har jag nu gjort detta till er, skönt!
Hoppas inte vår fina bil är skadad men det får kollas när det är ljus ute samt när den är nytvättad. Men samtidigt hellre en skada på ett ting än en person..

Under de tio minuterna som jag satt och väntade på M stannade tre (av fyra) bilar och frågade om allt var ok, om där var något de kunde göra eller om jag hade skadat mig. Tänk att det finns sådana människor som inte bara stressar igenom livet utan som faktiskt stannar upp och bryr sig om sina medmänniskor. Tack!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback